Två dagar har jag nu varit hemma med sonen på grund av sjukdom och vi har kommit in i ett mönster som jag verkligen inte gillar. Han är väldigt "testig", han testar hur många gånger han kan säga fula ord innan jag blir arg, hur hårdhänt han kan vara mot katterna utan att någon katt eller jag blir arg, han kollar hur nära han kan gå bolådan till dom blivande kattungarna utan att få en reaktion och så vidare.
Hela dagarna ser ut på det sättet och jag går runt och är arg hela tiden känns det som.
Idag fick vi ett litet avbrott från det i några timmar då jag var bjuden till N för lite fika tillsammans med S. Eftersom att sonen också var hemma så fick han följa med och leka med Ns barn.

Jag träffade S senast för över ett år sedan när vi sist hade kattungar och N träffade jag senast i somras när hennes äldsta son fyllde år.
Det var kul att ses men det kändes samtigt lite stelt och konstigt, men jag antar att det blir så när man inte ses på länge.
Jag känner inte att jag har så mycket intressant att komma med i ett samtal så jag lyssnade mest när S och N pratade och försökte flika in ibland och hålla med och så. Det tar på krafterna att försöka prata och fungera "normalt" och jag märkte att det är väldigt mycket jobbigare att umgås med två stycken samtidigt. Jag kom på mig själv med att bara titta på N hela tiden så då försökte jag titta lite på S också så hon inte skulle känna sig utanför.

Allt det här tog som sagt väldigt mycket energi vilket visade sig nu på kvällen med kort stubin och ångest.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

För exakt 1 år sedan idag så fick vi hem en trefärgad lurvig liten sak på prov. Sonen som satt i köket och tittade på youtube flög upp på stolen och vägrade gå ner, han tyckte det var en läskig stor hund som kom hit. Katterna var nyfikna på henne...

Jag funderar på om jag kanske ska blåsa liv i den här bloggen igen?Vi får se, jag gör ett försök i alla fall!   Det har verkligen hänt en hel del här sedan jag skrev sist.Jag har nu varit på min arbetsplats i mer än 1 år och det känns helt fantas...

Jag är verkligen superdålig på att komma ihåg att skriva något här. Idag ringde ett företag och bokade in en anställningsintervju med mig. Usch och fy... jag vill ju inte jobba någon anna stans än där jag har min arbetsträning! Gick och beklag...

Idag var jag och min blivande man till fertilitetskliniken för vårat första riktiga möte. Vi fick svara på en del frågor, väga och mäta oss och så berättade hon svaren på proverna vi lämnade för en tid sedan. Allting såg väldigt bra men det är på...

Nu har det gått ett tag igen och som vanligt har det hänt en massa grejer! Till att börja med så har vi nu mera 3st katter hemma. Luvas son, Frank har fått flytta hem igen och han har blivit bra mycket större sen sist han bodde här. Tyvärr gillar...