Idag känner jam mig så fantastiskt bra, jag känner mig bäst faktiskt! ?
Idag har jag kört bil i princip hela dagen och det har verkligen gott super bra? jag har krypkört på stora parkeringar, krypkört i rusningstrafik, övat på rondellkörning, parkering, parkeringshus och att backa. Den här gången tycker jag verkligen att det är superkul att köra och det gör stor skillnad i min körning. Sonen säger gång på gång att han är stolt över mig och även sambon är förvånad över min snabba utveckling ?

Här kommer två mysbilder från imorse innan jag visste om att jag skulle ha en sån awsome dag ?

Nu var det länge sedan jag skrev något, de senaste 2 veckorna har jag dragits med en hemsk förkylning som aldrig verkar vilja ge sig. Ena dagen är det nästan borta för att dagen efter vara tillbaka med full kraft... feber som kommer och går och en konstant täppt näsa som dessutom rinner som en kran!

Ja jag tycker nog lite synd om mig själv faktiskt ?

Tidigare i veckan så var jag, sambon, sonen och min lillebror till stadens zoo. Vi var där hela dagen och åkte karuseller i flera timmar innan vi gick vidare in och tittade på djuren ?

Igår åkte jag och sonen till badet tillsammans med sonens farbror och faster. Han tyckte det var så himla kul att vi bestämde oss för att åka dit idag också!
Idag har vi dock hans pappa med oss och sonens faster tar med sig en av hans kusiner ?

Sötaste lilla prinsessan <3 hon är så underbar med sonen. Aldrig i min vildaste fantasi hade jag kunnat drömma om att det skulle kunna funka så bra!
Luva leker gärna med sonen och har heller inget emot att han kör med bilar på henne, tvärt om är hon gärna med och sen när hon blir trött så kryper hon tätt intill sonen och somnar <3

Idag står det klart, Saffran har valt ut sambon som sin absoluta favorit och stångas med honom och gnider sig mot hans skägg så fort hon får chansen <3

Nu är natten här.
Sonen är så uppspelt så han kan inte sova. Just nu ligger han i soffan med sina älskade katter <3

Först låg mamma Saffran bredvid honom, sedan kom Luva och drack en skvätt mjölk och nu ligger båda katterna nöjt bredvid sonen och myser :)

Idag var ingen vanlig dag för idag den dagen då sonen skulle få veta hemlisen som jag och hans pappa planerat i flera månader :)

Efter förskolan idag så åkta vi raka vägen hem till oss för att hämta katternas transportbur som sambon glömde ställa in i bilen på morgonen. Sedan styrde vi bilen raka vägen mot uppfödaren och våra katter <3

Sonen knackade på dörren och när uppfödaren öppnade och katterna kom för att hälsa så blev han helt ställd. Han visste inte vad han skulle tro :P

Under tiden som jag och uppfödaren donade med Luva och Saffrans papper, lekte sonen med Luvas syskon och de andra katterna där <3
Vi skulle få med oss en filt från uppfödaren, men en av hennes älskade katter låg och sov så sött på filten så vi fick med oss en bädd i stället. Hur gulligt är inte det? ^^

Nu har katterna varit här hemma i snart 5 timmar och allt känns helt underbart <3                          
 
 
 
 

Idag hade jag sonen hemma från dagis. Vi bestämde oss för att åka till djurparken med min yngsta lillebror. P kom och hämtade oss och tillsammans åt vi lunch innan jag, sonen och lillebrorsan cyklade iväg till djurparken.

Väl där upptäckte vi till barnens förtjusning att det även in gick åkband i våra årskort! :) direkt efter att vi fått på oss åkbanden så ringde ett för mig okänt nummer. I vanliga fall brukar jag aldrig svara men av någon anledning så gjorde jag det nu och det var tur. Det var från psykiatri mottagningen. Dom ringde för att bekräfta min tid jag hade hos dom senare på dagen. Det hade jag helt glömt bort.
I stället för en heldag på djurparken så fick vi korta ner det till 1,5 timme.
Lillebrorsan parkerade sig vid radiobilarna medan jag och sonen åkte varenda karusell han ville. Det var två riktigt glada bar jag hade med mig därifrån sedan :)

Vi cyklade hem till mamma och jag lämnade av lillebrorsan och sonen snabbt innan jag skyndade mig till min återkoppling!

Samtalet tog ungefär en timme och när det var klart så kände jag mig ganska tom. Helt plötsligt var jag en person med inte bara en men två diagnoser. ADD och aspberger syndrom blev domen.
ADD var jag förberedd på för det var på grund av ADHD misstankarna som jag fick en remiss till psykiatri mottagningen. Aspberger var lite chockande att höra för det var inget jag hade trott stämde in på mig, men så var det tydligen.

Jag kom ut med en bunt papper och ganska förvirrad men samtidigt lättad.