Den här dagen skulle jag gärna kunna dra ett sträck över.
Först vaknade jag i tid för att sedan somna om och bli alldeles försenad.
Sonen var riktigt obstinat. Han vägrade lyssna, var allmänt dryg och gjorde inte som jag sa till honom.

Sambon fick ringa och skälla på honom över telefon för att jag överhuvudtaget skulle oråka försöka ge mig på att få iväg honom till förskolan.

Efter mycket stöd och peppning från sambon så kom ungen (man får säga så) i alla fall iväg till förskolan. 3 timmar för sent...

Sen satt jag av 1,5 timme i skolan utan att få ett dyft gjort innan jag tog bussen till förskolan vid 17-tiden för att hämta sonen som turligt nog var både bättre humör.

Tack gode gud för katter säger jag bara!